Det var samma känsla som vid köksbordet och under stjärnorna den där torsdagen. Nästan. Det hela rymdes åtminstone på samma sätt i en spontan, anspråkslös känsla och sammanfattades för mig genom Oasis skräniga musik när den pumpades genom luften och genom kroppen.
De hade hyrt en bil och vi packade in högtalare, torrmat och dryck och väskor och oss själva så gott det gick och svängde ut på motorvägen. Det var trångt och svettigt och ungdomligt och härligt och jag tittade på de andra och tyckte plötsligt att de såg så vuxna ut. Var jag lika vuxen jag?
Utan att bry oss om en stopp-blinkande tullbil som signalerade till oss eller till ingen alls spelade vi hembränd skiva och jag skämde ut Hal på McDonalds i Halmstad. Jag tyckte inte om att vara där men kan inte erkänna anledningen ens för mig själv och tyckte tystnaden var det mest slående när vi rullade upp på maskrosorna i skogsidyllen i Skåne.
Vi bäddade, packade in och packade ut opumpade cyklar och trampade genom friheten till ICA. Emma kokade kaffe och vi åt kokosbollar vid köksfönstret innan de andra kom med tåget. Någon ordnade med tacotårtan medan vi bytte ipodar mellan låtarna som spelades ur onödigt bra högtalare och köket var fullt av färgglada paket och flaskor. Vi satt tätt tillsammans vid bordet och sjöng, skålade och skrattade åt Max mimande till Taylor Swift medan stearinljusen blev allt mer dominerande i kvällen.
Bastun var inte tillräckligt varm så vi öste vatten över aggregatet som luktade bröd efter öl som hällts där och vi drog våra händer längs tvättlinorna i taket så de gnisslade och händerna brände. Jag satt på huk i duschen utanför och fyllde hinken med vatten medan jag viskade till mig själv att jag var lycklig. När vi sprang ut till pumpen på gräsmattan var jag glad att vara den som höll i hinken och som slapp bli dränkt av iskallt vatten men det hindrade mig inte från att svalka de andra. Fötterna blev alldeles gräsiga och lämnade spår på mattorna i hallen.
Vi promenerade på den kolsvarta landsvägen mot sjön med armarna kring varandras axlar och träskorna skönt kluckade mot asfalten. Jag kände mig bekymmerslös men önskade att jag kunde få dela det med honom när vi vände mitt i mörkret och vandrade tillbaka hem.
Frukostdrop-in vid köksbordet. Jag hade tappat rösten och de skrattade åt mig resten av helgen medan vi pluggade matte i trädgården och spelade volleyboll på hemmagjord plan. Tiden rann sakta fram, vi flyttade oss från en syssla till en annan alla tillsammans och jag kände mig så ledig. Vi gjorde kransar av maskrosor som vandrade mellan huvuden och inredning tills de gula blommorna stängt sig och istället hängde lealöst från tinningarna.
När det blev mörkt lekte vi pantgömme till hög musik och rökte vattenpipa och satt tillsammans runt ett bord med en gitarr. De andra sjöng men jag kunde inte prata och aldrig har jag saknat min röst som jag gjorde då. Deras sång fick det att rysa av välbehag längs huden och jag blinkade bort tårar som inte längre rymdes i mig.
2 kommentarer:
Sådana här inlägg gör mig avundsjuk, jag vill också vara med om sådant! :D Härligt dock att höra att du njuter av livet och sommaren. Vi är insvepta i Vätterdimma här. Vättern är som en tidskapsel, sålänge den är nerkyld blir det inte riktigt sommar här, bara kallt, blåsigt och dimmigt..
Hm...tänker inte hålla något förmaningstal om vattenpipor, du är en vuxen människa som kan ta egna kloka beslut. Men var försiktig dock, vattenpipor är inte på något sätt undantaget de varningar man ger om andra sortes tobak. Men återigen, jag är inte orolig, du kan ta hand om dig själv bättre än alla andra jag känner!
Vet du hur go jag tycker du är?:) Tack för en grymt härlig kommentar! Jag tycker vi får ta en tur till en stuga sådär vi också, som Vassbotten minus papporna ;) Den har verkligen lyst upp min vår, den där helgen! Och du har helt rätt om vattenpipan, det är tobak det med. Jag är mer den som sitter med den där konstiga stroppen i handen och blåser rök ur munnen emellanåt. Hur drar man halsbloss? Tror jag ska skippa att lära mig det. Och, sist men inte minst, jag saknar dig!
Skicka en kommentar